090228
VårVinter
Solsken, fågelkvitter o snödroppar på backen; Idag var det snarare vår än vinter. Dock ligger tanken på snö och skidresa mig fortfarande varmare om hjärtat, än varmare tider!
Kvällen spenderades on the top floor of U-huset, äntligen fick jag träffa my Fair (bronsarmittlattaste.blogg.se) Bitch! (som här öppet och ärligt berättar om varför hon undvikit mig :P) Tillslut vill jag bara dela med mig av en smula av vår livsvisdom, ge er ett tips och ett ord på vägen:
Chocknyheter
Den första nyhet man på morgonen vaknar till är publicerandet av resultaten från en vetenskaplig studie (jag funderar på om jag måste ange källa på det här!?), som visar att för att lyckas med en viktnedgång måste man dra ner på antalet kalorier. Glöm GI, Atkins, Stenålderskost; på vilket sätt man minskar sitt kaloriintag har ingen betydelse!
Jag, däremot, funderade snarare på vad som hänt under natten och på vilket århundrade jag vaknat upp på... Vad jag minns har energiprincipen i sin nuvarande form varit känd sen 1842, och dess idéer lades fram redan av de gamla grekerna. Differensen mellan energi in och energi ut upphör inte av någon, om än möjligen önskvärd, anledning att existera.
Nästa chockvåg kommer sedan med morgonens andra stora avslöjande; sanningen om den odlade laxen:
Detta leder således till att haven riskerar att fiskas ut för att producera foder till laxodlingarna, vilka sedan skall göda oss toppredatorer. Att man kan diskutera industrialiseringen av livsmedelsproduktion förespråkar jag, dock inte här och nu, jag tycker att vi matats med nog ny information så här på morgonkvisten.
Vad som däremot bör diskuteras är vilket ansvar vi konsumenter har, för vad som slutligen styr detta är tillgång och efterfrågan. I tv-studion stod en uppgiven reporter och beklagade sig över larmen som under den senaste tiden ramlat in, larm som gjort att vi nu inte längre kan äta torsk, och tydligen inte heller odlad lax! Kan man kräva av konsumenterna att de har kunskap om detta, och att man således tar hänsyn till det?
Jag undrar däremot lite när vi ska vakna upp och inse att vi måste ta ansvar för våra ageranden. Vi kan inte ta för givet att vi ska kunna ha konstant tillgång på allt vi önskar inom armlängds avstånd. Vi har bara ett jordklot, även om de flesta av verkar tro att det finns en konstant tillgång på klot, på armlängds avstånd. Att man således, när man står i sin lokala mataffär, är påläst och har en viss kännedom om hur maten produceras samt att man någon gång ibland tar ett aktivt beslut tycker iaf jag är något man kan begära!
När vi nu inte längre har kunskap om hur man fångar, jagar eller odlar sin egen mat, tycker jag att vi, var och en, har ett visst ansvar att ha kunskap om hur det vi idag äter har producerats! Sen skall jag erkänna att jag inte är Guds bästa barn när det väl gäller, men jag tycker ändå att man kan begära en viss eftertänksamhet, och en viss kännedom att livsmedel inte heller kan uppstå ur tomma intet, och att vi är enormt lyckligt lottade som kan stå i stormarknaden och välja mellan minst femtioelva olika middagsalternativ.
Att våra liv nu kommer att krascha när vi inte längre kan ha lax på vardagsmiddagsbordet kanske kan få oss att se att allt under solen är ett, och att vi inte längre kan få allt man pekar på.
Jag blev bara lite upprörd :P
Let it snow! Let it snow! Let it snow!
Stora flingor föll och landade!
Hade det varit som sig bör,
hade man ej blivit genomblöt idag
Tur att vi igår tog en vinterpromenad, frände, och kom hum med 1kg risgrynsgröt
Snart är Jul!
förstadecember
Välkommen december
Blogguppehåll i ett grått Skåne. Grått och dimmigt. Grått, dimmigt och regnigt. November bjöd enbart på plugg, plug och plugg, men ändock inte tillräckligt med plugg för att tillåta en pluggfri december. Men jag tycker ändå att vi jobbat bra! Så jobbar vi!
Gårdagen bjöd på första advent. Julskyltningen i den osannolika staden lund var inte mycket att hänga i granen. Var fanns bjudglöggen och gratispepparkakorna!? De var minst lika frånvarande som snön, så adventsstämningen fick lockas fram med dubbla kyrkobesök, som sann smålänning får man ta sitt ansvar! Och som om den stämning en barnkör kan inbringa i advent inte vore nog, fortsatte jakten på julkänslan hos my dear Heidi at
Dock klagar jag inte på vårt centrum i julskrud, i den osannolika staden Lund, en kall och klar vinterkväll.
helt otroligt
vi ser inte fler färger än dem vi gett namn åt
ändå är det så fantastiskt vackert
Wake me up when september ends
Vaknade upp till signaturmelodin för mitt liv, three years ago. Wake me up when september ends. I år, liksom då, behöver jag en nystart, when september ends. Att det då, när det begav sig, innebar att lära sig sitta, lära sig gå, lära sig stå igen, behöver inte betyda att nystarten i år behöver vara så drastisk. Det som var, var en resa som jag, om jag får välja, låter bli att göra igen. Kanske behöver man ibland få en påminnelse om hur bra man har det, men uppvaknandet innebar även en påminnelse om hur mycket bättre allt kan bli. För det måste väl ändå vara något att stäva efter; att får det bättre och bättre, tills man är nöjd. Då är jag nöjd!
sju dagar
tiden sägs ju gå ju fort när man har roligt,
en jäkla tur då, att vi inte har roligt
Sju dagar, en vecka, sen jag var hemma och plockade äpplen från farfars äppelträd. Galet så fort det går. Fast de sista dagarna har faktiskt varit, så att säga, ganska roliga. Gårdagen med kära vänner och kära återseenden ingår i den kategorin. Superhärlig avslutning på en vecka som inte hamnar i den kategorin, men var det sommarens sista grillning? Hoppas iaf på lika finfint sensommarväder för morgondagen, lite kan man väl få hoppas på!?
på lingonröda tuvor
och på villande mo
Ett dygn hemma, och märk väl att det kommer alltid enbart att finnas ett hemma, har jag hunnit med en del av vad Småland har att erbjuda. Gårdagskvällen, efter att jag hoppat av tåget, tillbringades i en gedigen biosalong där familjen Stenvall, för första gången sen vi såg Lejonkungen (inget ont om den), var på bio tillsammans. Mamma Mia!
Idag har det hunnits med en morgontur i böle skogen som inbringade en liten mängd lingon, vart efter det bar iväg norrut, mot "Ljuset vid Vättern" - Jönköping! En reunion med staden i mitt hjärta, men framförallt en mycket efterlängtad reunion med min älskade vän Jadde! Ja, det är flickorna i Småland. Skönt att något får förbli som förr, kära du! Saknar dig redan♥
man kan inte bromsa sig ur,
ens sin egen uppförsbacke
tänker på er♥
Show me a garden
I'll go nutz
Då sconesbakning fick mig över föregående veckas horisont är det bestämt att en repis skall köras redan nu ikväll. En repris som verkligen behövs! Ett guldkorn i vardagen! Denna gång skall dock ett nytt kök testas, ett gemensamhetsutrymme. Framtiden får utvisa resultatet, ett självklart tillägg på namnet, trots att jag inte är det minsta orolig! Jag har ju mitt nya armband om armen, ett armband som tack för föregående helgs hundpassning. Ett armband med en Jade. Jade is linked to Good luck, integrity and determination.
Utöver detta guldkorn är det en tågresa som håller mig levande bland sannolikhetens vågor. Hemmåt det bär, det skall planteras bärbuskar!
It's not always flowers & butterflies
horisonten känns ouppnåeligt hög ibland
Känslor som ångest, tröstlöshet, samvetskval, uppgivenhet och förtvivlan - stapelvaror hos folk i forna tider - verkar av många i vår tid anses som utrotade. Alltid en ballong i handen, eller är det bara ett önsketänkande? It's not always flowers & butterflies
Inlägget hade fått lite mer kraft om jag hunnit med att publicerad det för ett dygn sen, men kanske är det bättre för alla, inklusive mig, att en mildare variant publiceras i nuläget. Efter gårdagens träningspass, ett funkpass på en nivå etthundra gånger över min förmåga, och en morgonfika med nybakta frukostscones känns allt lite mer överkomligt. Eller är det bara för att det är fredag?
Ett sätt att få veta hur en människa har det är att ta reda på om hon längtar efter fredag eller måndag.
Jag önskar att det inte vore så uppenbart, men det är en liten tröst att jag inte är ensam, tillsammans är man mindre ensam. Dock längtar jag just nu mest av allt till nästa vecka, biljetterna hem är bokade! Hej Lingon, Hej Svamp, Hej Skogen och Vattnet! Det blir fint det
Är detta vardagen
Inspirationsbrist eller tidsbrist, en kombination känns för bra för att vara sann
Dålig uppdatering kan ha en, två eller många anledningar. Hur många den gångna helgen innehöll låter vi vara osagt, ty resultatet av det hela står klart utan analys. Min före detta inneboende Nolla inledde under den gångna helgen sitt nya liv i enskildhet och avskildhet. En ny era har tagit sin början. Nu bor de tre Bitches på tre skilda ställen. Rätt skall vara rättvist. För min egen skull fick jag genast ett substitut, det är så jag jobbar, då grannen behövde såväl natt- som dagspassning av hunden sin. I eftermiddag tar dock vardagen vid, men är inte det ett substitut så säg
Äppelkriget
Bilderna har inget med nedanstående texts onämnda geografiska platser att göra
Jag kommer för alltid stå i tacksamhetsskuld till min för tillfället fortfarande inneboende Nolla, som i morgon lämnar min enkla boning för alltid, ett faktum som har absolut ingenting med saken att göra. Förutom att saken just handlar om henne, men inte vad hon i framtiden kommer att göra. Hon hittade offentliga äppelträd! Med, enligt oss, fullt tillräckligt mogna äpplen. En förbivandrande Fransman höll dock inte med oss och gav oss således onda ögat när vi fyllde ryggsäcken och den bifogade kassen till brädden. Men här gäller att hålla sig framme. Som femte hjulet, vid ett länsat äppelträd, vill man inte stå!
Under Valnötsträdet
Semester i vardagen
Jag har återhämtat mig från gårdagens existentiella kris. En blick upp i trädgårdens väldiga valnötsträdet fick mig åter ner på jorden, så idag är allt på topp. Jag sa ju att jag inte skulle dra för stora växlar efter första dagen. Dagen, idag, började med en solig morgonpromenad, två andetag under valnötsträdet och en stabil TacoLunch på nation vart efter det bar av mot terminens första fysikföreläsning, i Quantum Mechanics. Det var verkligen vad jag behövde, en motpol till det allt för stora matematikintaget vi påtvingats, dels under gårdagen, dels under den senaste terminen. Fysiken den här terminen innebär att studera och utforska (fysiken: en empirisk vetenskap) det, enligt oss, ologiska microkosmos, med hjälp av marknades minst abstrakta texter i ämnet. Ett citat av allas vår Feynman sätter stämningen:
årstiderna skiftar
nästa steg låter vi vara ofotograferat
Sista augusti, ofrivilligt sammanlänkad med första september. Första september betyder inget annat än kursstart för de flesta som befinner sig i Lund, frivilligt eller ofrivilligt. Jag må än så länge tillhöra skaran som frivilligt vandrar uppåt mot universitetet, men märk väl orden "än så länge". För just i dagsläget skall det bli skönt att få något konkret att göra, något som man iaf, för sig själv, kan intala sig gör någon skillnad. Eller åtminstone kan komma att leda till något som kommer göra någon skillnad. Vi låter framtiden utvisa den utgången
I Grevens Tid
