Jag har återhämtat mig från gårdagens existentiella kris. En blick upp i trädgårdens väldiga valnötsträdet fick mig åter ner på jorden, så idag är allt på topp. Jag sa ju att jag inte skulle dra för stora växlar efter första dagen. Dagen, idag, började med en solig morgonpromenad, två andetag under valnötsträdet och en stabil TacoLunch på nation vart efter det bar av mot terminens första fysikföreläsning, i Quantum Mechanics. Det var verkligen vad jag behövde, en motpol till det allt för stora matematikintaget vi påtvingats, dels under gårdagen, dels under den senaste terminen. Fysiken den här terminen innebär att studera och utforska (fysiken: en empirisk vetenskap) det, enligt oss, ologiska microkosmos, med hjälp av marknades minst abstrakta texter i ämnet. Ett citat av allas vår Feynman sätter stämningen: