sistaoktober

Veckan har bjudit på väder av värsta sort. Höstväder? Regnat och blåst har det gjort, och mörkt har det varit. Första veckan av det slaget. Vi får nog ändå fastslå att hösten är här. Och precis när vi gjort det kommer vintern till Småland. Jag hoppas bara att Julen väntar lite med sitt intåg, jag skulle gärna hinna hem innan den är över! Här i den osannolika staden förbereder vi oss för fullt för Halloween. Hela veckan har man fått ducka, huka sig och spela död för att inte råka reta upp vålnader, häxor eller Carl-Philip, som intagit staden. Hur det slutar när det kulminerar i kväll undrar vi alla...För ljusmysmyset i morgon vill vi inte missa! Höstfest med stearinljus i massor och frysen full av hallon!


1/2cm gör skillnad


11 hål i väggen, istället för förutsägbara 3

ständigt på väg


Är vägen resans mål?


Tvivel och Tveksamheter. Frågan är när man skall känna efter. Eller om man skall känna efter. Fast frågan är väl snarare när man skall vara nöjd. När man skall vara nöjd. Allt vi för tillfället gör, gör vi för framtiden. Men det vi gjorde igår, gjorde vi det för idag? Eller var allt vi gjorde då förgäves? Jag är ingen förespråkare av "carpe diem", även om tanken är fin. Jag är för minneskär och tror mig kunna leva på det förgångna. Alltid längtar jag tillbaka till något. Eller så längtar jag efter något jag ännu inte sett. Ännu inte haft.
Ständigt strävande. Ständigt på väg. På väg mot nya mål. Nya drömmar?

Jag vet ju med mig att jag just nu, just precis nu är mitt uppe i något som förr enbart var en dröm. Men nu, när jag väl kommit hit (ända hit?), är tanken någon annanstans. Allt känns som en transportsträcka. En transport mot... lyckan? För är det inte den vi ständigt jagar, ständigt strävar efter att nå?
Skulle jag märka den, den dagen jag finner den? Kanske borde den märkas ut, den där lyckan? För kanske har man passerat den, kanske passerar man den var dag. Kanske är den här, här och nu? För visst måste väl vägen vi ständigt vandrar vara mer än vår ständiga transport. Kanske är vägen resans mål?

Jag vill so bad ha bil i helgen. Bil och gummistövlar

en annan sida av samma liv


Tanken var definitivt inte att det skulle dyka upp ett mastodontinlägg här en gång i veckan, men jag håller stadigt fast vid uttrycket bättre sent än aldrig, gärna kombinerat med uttrycket mycket är bättre än lite!

De senaste dagarna har till skillnad från förra veckans veckoslut tillbringats i storstaden Lund. Förändring förnöjer! För nöjsamt har det varit! Kulturhelgen började i torsdags, när Sofia bjöd med mig på en exklusiv förhandsföreställning på ett Spex i Lund. Inbjudna var kommunens framstående kvinnor, (man väljer att redovisa den del av sanningen man behöver för att ge styrka till sin berättelse, såklart!), så självklart var vi två där!

Efter gången helg kan jag även titulera mig framstående bartender. (Som sagt, man väljer den del av sanningen man personligen föredrar) Om det enbart var jag som tolkade situationen som framstående får helt enkelt framtiden utvisa. En repris, eller inte, ja, det är frågan! Kul hade jag iaf, tack Hallands nation, men en sämre göra-skiktade-shots-bartender får ni nog leta efter!


Efter att hela lördagen försökt intala mig att det finns inget dåligt väder... kom jag utanför dörren framåt 20.30-tiden, då det vankades förfest och utgång! En toppenkväll, tack vänner!


Toppentemat fortsatte även under söndagen. Toppenbrunch med nybakta scones, panikplugg-inför-Fysik-B-Nationella-receptet, såklart, och nygräddade pannkakor med honung! En toppenkombination för min tentaångestbesudlade Heidi, men även för mig! Vi kryddade sedan brunchen med försurningsdiskussioner och planktonförekomstens samband med bottensyresättningen i sjöarnas ekosystem. Men för att fullborda Lundahelgen tryckte jag in ett besök på Skissernas museum som hade vernissage för sin nya utställning, i sina nya lokaler. Inredningen och arkitekturen är galet fin! Dock blev besöket kort. Om det var ekologi-hydrologi-resonemangen eller oerhört obekväma skor som drog mig därifrån kan vi låta vara osagt.


Skotemat fortsatte då jag lyxade till kvällen med att fetta in och putsa upp min skinnsko- och skinnstövelkollektion. Det kallar jag vardagslyx! Helg i den osannolika storstaden Lund var en toppenkontrast till gångna helgen. Hoppas dock på ännu en kontrast till nästkommande; gummistövlar är helglyx!

härliga hösthelg

Att det exalterade inlägget kommer först nu, när dagarna sen helgen gått, visar på vilken enorm energi man kan samla på sig under en härlig hösthelg. Jag lever fortfarande på den! En härlig helg med underbara människor, kära återseenden med mor och far, som under veckan med bravur fullgjort sitt äppelpallningsdagsverke! Och i äpplets tecken skulle helgen fortsätta; Fruktodlare som bjuder sitt äppeutbud till provsmakning, när man bland alla hans sorter skall välja. Ett äppelparadis, även för den med beslutsångest. Tur att de hade stora påsar man fick fylla! 
För visst kan man blanda äpplen och päron


Det var inte bara äpplena som var på vår sida under helgen, även vädret ville oss gott. Tänk dig en morgonpromenad utmed en bokskogskantad sjökant. För det är i den miljön stugan ligger. Det är till och med så att jag måste erkänna skönheten med den Skånska Skogen. Ett förtydligande är dock på sin plats; vi befann oss vääääligt nära Småländska gränsen! 

Efter att ha handlat närproducerad, såklart ekologisk, honung, bar det av mot Wanås slottspark. Inspirerande, tänkvärt och väldigt givande. Nytänkande och storskalig konst mallplacerad i det gamla godsets olika byggnader. Kan du inte föreställa dig ett femvåningsmagasin där var våning är ärad åt vart tema, teman som för tankarna till övergivna platser och lärarlösa slöjdlektioner, bör du absolut passa på att besöka utställningen innan den slår igen inför vintern. Passa på så länge man har möjlighet att njuta av dessa härliga hösthelger!

Tänkvärda är även de permanenta konstverk som finns utplacerade i den väl tilltagna slottsparken. Utplacerade på väl valda och ofta väl dolda platser dyker de upp med sina surrealistiska ljud eller tänkvärda namn. Sökandet efter dessa gömda skulpturer och estetiska installationer öppnar dina ögon för naturens egen skaparglädje och naturliga estetik vilket gör hela promenaden till en resa i såväl inre, som yttre rum.

Det mer konkreta och materialistiska resultatet av helgens upplevelser finns än så länge att skåda med såväl syn som smak i kylskåpet mitt; Det är trångbott att vara äpple i dessa tider!


Skånsk Skog   Äppelpaj med kardemumma   Hjortstek   Öppen spis   och Spettekaka, såklart!

helt otroligt


vi ser inte fler färger än dem vi gett namn åt

ändå är det så fantastiskt vackert



årstiderna skiftar


...juli, augusti och september,
härlig sommar är det då,
men oktober o november o december är så grå...


Inpräntad från barnsben är denna lilla muntra visa. Inte konstigt att folk lider av höstdepressioner. Jag undrar just hur det gick till när visan komponerades; temat måste väl ända ha varit "sprudlande adjektiv"!?


Det verkar i alla fall inte bättre än att den var en profetia för dagen. För just grå, grå, grå har dagen varit. Grå på alla plan och alla längder, vilket inte alls var den nystart jag önskade mig. Men som om det vore omvänd nybörjartur, måste väl morgondagen och de kommande 91 bjuda på motsatsen!