Surfer girls - for two days! And I love it! Det var helt fantastiskt, sanslöst underbart! Att man var fruktansvärt dalig, det är ju en bitter sanning, men bara känslan att att staende kunna följa en plain wave in mot stranden var bara sa tufft! Detta satt bade en guldstjärna och en guldkant pa veckan i Montañita!

Den senaste veckan har dock varit en känslostorm och vi har nog alla gatt igenom hela vart känsloregister - förväntan och besvikelse, apati och glädjerus, en kansla av att vara uppskattad och och känsla av att bli valdtagen! Som sammanfattning kan vi kalla de upplevelser!

Kusten lämnade vi dock med lite sorg i sinnet, för veckan slutade lika bra som den började! Att vi därellan hade lite svart att halla modet uppe, det skyller vi helt pa vädret - det ligger ju oss Skandinaver varmt om hjärtat! Dagen vi anlände hade vi det finaste vädret de i Montañita sett  pa veckor, sa äntligen fick vi lite sol och värme! Just längtan till sol och värme var de sista tre veckorna vad som höll oss vid liv, sa det var som att bli bönhörd! Eftermiddagen spenderades saledes pa riktigt semestervis; liggandes vid poolen! Bussresan till kusten hade vi överlevt enbart för att bussen vi akte med hade stora Jesus-klistermärken pa fönsterrutorna - har man det kan man köra precis hur man vill!

Att ropa Hej innan man är över bäcken fick sitt straff - de kommande mornarna vaknade vi upp till helmulet och duggregn. Hej Ecuador! En dag räddade vi genom att aka till en annan strand, lite länge söder ut, en strand som enligt var guide alltid skulle vara solig. Hon hade ju nämligen varit där en gang förrut. Förblindade av var sollängtan tog vi en taxi dit och tror ni att det var solig - NEJ, det var det inte! Men har tva smalänningar och en dansk betalt en taxi, sa fullföljer man tanken. Sa i bikini slängde vi oss ner pa stranden och vände vara bleka ansikten mot den molniga skyn. Fyra timmar senare var det tre röda ansikten som reste sig upp! Dagens tips blev saledes: Använd alltid solkräm!

De sista dagarna kände vi solens värme genom molntäcket och solkräm i ansiktet började bli en vana - det var ju det vi önskade av kusten! Vi hade redan kommit sa langt att vi nu kunde skratta at vart apatiska elände som drabbade oss de regniga dagarna och da ansag vi oss klara med det! Det sista dagarna var dessutom da saker och ting skulle ske! Surfing och valsafari stod pa schemat! 

Jag maste än en gang bara fa skriva av mig om hur kul surfningen var! Ett litet tack till Djungelveckan maste här inflikas - för utan att flertalet ganger har sniffat flytande tobak sa skulle upplevelsen att fa saltvatten i näsan ha varit fruktansvärd. Nu upplevdes den enbart som en fräch "Varsagod skölj!" Instruktörerna var underbara och de lyckades att fa en att gang pa gang vända ryggen mot en monstervag, börja paddla, räkna till tre och sedan hoppa - trots att man hade hela munnen full av the Pacific Ocean - och det mina vänner är ett hav som inte smakar gott!

Smaka pa havet slapp vi dock göra under var valsafari, även om vi efter första ögonkastet pa baten trodde att vi och den tillsammans skulle hamna pa havets botten och Havet är djupt! Att ta sig igenom surfvagar med en liten skraltig turkosmald bat var som att än en gang uppleva River Raftig - men den här gangen utan flytväst! Att enbart en av oss blev riktigt sjösjuk var en förvanande lättnad! Vi andra fick faktiskt se tva stora valfenor och ett huvud, dock pa stort avstand. Historierna fran guiden i baten var ju att de tva dagar tidigare varit sa nära valen att de kunnat klappa den - fran nagon annan än firmaägaren har vi dock inte hört samma historia ;) Sa vi är nöjda! Vi avslutade sedan med att göra en Torekov - aka gummibat efter den turkosa baten. Jag maste dock erkänna (med en uns av hemlängtan) att den svenska varianten var grymt mycket tuffare!

Att sammanfatta veckan i Montañita med deras egen slogan "I ♥ Montañita" vet jag inte om jag vill göra... Staden är verkligen en färgexplosion och är till fullo den tropiska kuststad man sett framför sig! Att staden även är Ecuadors party- och knarkstad naggar dock upplevelsen lite i kanten. Att till och fran delta i den fyradygnssfest som pagick var helkul fram till vi rakade bli lite för involverade. Att börja prata med ditresta festande ecuadorianer visade sig bli ett större äventyr än vi trodde :S Men en bra historia blev det iaf! Tyvärr blir en incident som att av en fly förbannad 18-arig Cuenca-kille fa en drink kastad över sig, följd av en spottloska i haret inte alls lika levande i skriftligt format. Men när en svensk tjej vägrar att kyssa en ecuadoriansk kille far hon iaf se hans heta temperament! I ett större perspektiv fick jag även höra att jag, genom att neka honom detta, helt och fullt förstörde hans syn pa svenska tjejer! Sa vänner där hemma - förlat - men ni kan nog numera glömma att bli bemötta som lättfotade ;)

Innan vi nadde kusten spenderade vi tva dagar i Guayaquil - Gangsterstaden! Alla ganster lyste dock med sin franvaro och det hela slutade med att gruppen som helhet blev förälskade i staden! Kanske hängde det ihop med att det var första gangen vi fick se vatten i en stad (Erinnra er nu punkterna pa Listan Över Saker Och Ting Som Kan Dra At Helvete; •Sommarvärme i storstad och •Städer utan vatten) Den stora langa träbryggan Malecoñ ingav en hemtrevlig känsla av Oslos Akkerbrygge ;) Att vandra upp 444 trappsteg, genom en färgglad sagokulle, för att fa se utsikten över staden var helmysigt och gjorde oss alla glassugna. Guayaquil är nämligen Ecuadors största och varmaste stad! Kanske var det därför vi blev sa förälskade!?

Det mest äventyrliga (Detta är ju faktiskt en äventyrsresa!) som hände var att vi blev väckta av en jordbävning kl 06.54! Jag maste faktiskt erkänna att det var en bättre väcking än mitt standard-alarm 06.37! Fragan är nu mest  hur jag ska ta med denna teknik hem! Och da är det inte främst för min egen del ;) Samma panik uppstod dock, som den morgonen i Skane, da vi alla vaknade av ett liknande skalv! Tur var iaf att Heidi, efter Skaneskalvet, innantill lärt sig proceduren fran boken Hur man överlever en katastrofsituation! Enligt till oss nadd info nadde det 6.2 pa richterskalan och kändes över stora delar av Ecuador ;) 

För tva dagar är vi nu tillbaka i civilisationen, närmare bestämt i Quito. Här möttes vi ironiskt nog av det varmaste och finaste värdet vi haft pa 5 veckor. Det om nagot är ett teckan pa att världen är knas! Vi upplevde nämligen den varmaste natten nagonsin - sa underbart och förmodligen den bästa uppladdningen innan vi ger oss ut pa en fyra-dagars-hike i bergen, som enligt guideerfarenhet kommer att vara svinkall! Sa nu är det kanske dags för mig att ta mig i kragen och köpa ett par vantar!? Alla tidigare ganger har man kunnat resonera som att "Detta maste ju ända vara sista gangen vi behövde frysa sa här fruktansvärt!" Alla tidigare ganger har jag haft helfel och nu har jag dessutom fakta som skriker Köp, Köp, Köp i ansiktet pa mig! 

Nu laddar vi för en ny omgang upplevelser - enligt programmet skall vi fa se en stad som tre ganger blivit förstöd och tre ganger blivit ateruppbyggd, vi skall fa uppleva känslan att ga runt en krater sjö och vi kommer att behöva ga upp och ner och upp igen för att kunna ga ner pa andra sidan - det ni! Tur att vi fick en dag i Quito att förbereda oss och get used to the altitude!