Hemma i hembygden byggs inga hus.

Långt ifrån att åstadkomma ett pepparkaksmuminhus, det är vi.
Men jag lovar er, det är en ren glädje att få äta upp dem!

Att komma hem var precis sådär supermysigt som man önskade att det skulle vara, samtidigt som man innerst inne visste att det skulle bli precis så. Vägen hem gick dock inte så spikrakt som den brukar. Man märkte att det det är på landet man bor. Utifrån orsak och verkan kan man beskriva en situation. I vårt fall var orsaken en lastbil som fastnat mitt i (mitt i på såväl längden som bredden) bygdens brantaste backe. Verkan blev således en förlängning av hemvägen med tre mil. Inte tackar man väl nej till en sightseeing i ett vintrigt Småland!?

Sent om sidor kavlades med mumsiga degen ut och grisar och granar, harar och grisar (ja, vi har två grismodeller!) och såklart en avslutande modell av Sverige skapades och gräddades! Sverige visade i år upp en vilja att bli av med Skåne. Gång på gång sprack gränsen mellan landskapen upp - hur detta skall tolkas, det tvistar vi fortfarande om!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback