En lång kall underbar vinter
En dag hann hon sakna sitt Långö, sen var Anna, Johan och två par långkalsonger hemma på en minimini-vintersemester!
Dock var det inte för att pyssla vid hemmets gigantiska köksbord som jag for hem; utan för att på riktigt kunna utnyttja den snö som till min stora glädje har fallit den sista tiden! Det har alltså varit en glädjehelg i skogen ;)
Fast mest tid spenderades nog ändå på isen. Om det var för att det var där vi fick hjälp av slasket mellan snön och isen med att göra styltor av skidorna. Glidet blir ganska dåligt med 1dm snö under... :P Kanske var detta som fick oss att stanna kvar på ön tills solen gick ner!?
Jag däremot var ganska överväldigad av att ha denna vy för sig själv; inte en människa hade satt sin fot här sen senaste snöfallet! Bara det fick mig att stanna lite extra; framförallt eftersom vi hade en isplacerad lägereld att värma oss vid! Detta var vi gemensamt lite imponerade över: vi lyckades med en brasa som tillät korvgrillning! Det var verkligen ingenting vi hade vågat hoppas på, så vi var helt på det klara med att rå korv visst är väldigt gott!
Fiskelyckan på Rusken var dock ruskigt dålig, och att grilla korv till alla mål visste vi inte om vi skulle lyckas med, så för att ge fisket en ärlig chans så tog vi vägen förbi stockar och timmerhögar till Stubbasjön. Med förhoppningen att flyta som stockar stövlade (tyvärr i kängor) vi ut på den (snö+vatten=slask)-täckta sjön.
Storfiskaren (poäng för såväl första som största!) kunde jag inte slå; utan jag fick nöja mig med en, med Johan delad, andraplats: 5 fiskar var:
De var inte stora, men de var jämna!
Halvdöva och helblöta begav vi oss hemåt. (Dövheten bottnar i en demonstration i hur en knallkork på ett angeldon ska smäller av; mycket pedagogiskt!) För att släta ut den delade placeringen i fisketävlingen spelades ett blodigt parti Super Master Mind: ett parti som slutande 21 lika...
Vid min svans
Kommentarer
Trackback
