Naturliga skräckreflexer?
Helt harmlöst stod jag idag på veabacken, för att klippa bort sly och annan snårig småskog som under året tagit vår fina back i besittning, då jag plötsligt hör det karaktäristiska ljudet av något slingrar sig i låg terräng. Jag får R Å P A N I K ! Det kan ju faktiskt vara en huggorm! Är det inte det vi alla blivit itutade som barn, att det faktiskt kan vara en sicksackorm man irriterat! Det visade sig idag enbart vara en snok som slingrade sig förbi mig, men jag var ändå så pass skakis att en kopp kaffe satt på sin plats! Undrar hur detta skall gå i den Ecuadorianska djungeln!? Alternativet att torka sig mot en giftorm i djungeln lät i lördags som en dålig idé, idag känns den ännu sämre. Men utan att ha de andra alternativen presenterade, så säger jag enbart;