Landet

Att nå just denna del av landet var ett av helgens stora mål, för det är inte alltid man väljer att lämna om man kan det. Att befinna sig här och var är ibland vad jag mest av allt önskar! Helgen bjöd dessutom på en dos stadsliv i form av Jönköping stad, närmare bestämt hos min vackraste Heidi. Tänk att vi kunde sitta på piren i vår hemstad och minnas att vi året innan levde vår dröm, den som vi sittandes just där på piren hade drömt om år tidigare. För precis ett år sedan satte vi vårt nuvarande kissa-på-hög-höjd-rekord: 4000 meter, det ansåg vi var något att dagen till ära minnas! Vi tog även i med hårdhandskarna och gav oss frivilligt iväg till ett arbetsläger, där vi av erfarenhet visste att vi ett tag skulle bli behandlade som slavar, för att sedan rikligt belönas med nygräddade och välformade knäckebröd i överflöd, tillsammans med smör och ost, såklart även de i överflöd. Knäckebak i sin rätta form, enkelt!

Och trots att det var i en Småländsk del av landet vi befann oss, så fortsatte levenet i lyx och överflöd. Att välkomnas hem med en smygpremiärskräftskiva (vilket av en Stenvall helt och hållet legaliserades tack vare att intaget bestod av fjolårets kräftfångst - allt för att både vi och frysboxen skulle komma i form till årets riktiga kräftpremiär!) kan inte beskrivas med annat än lyx. Överflöd, i dubbel bemärkelse, bjöds det på på söndagen. Att starta dagen med ett morgondopp var något jag i veckan drömt om, så när chansen på söndagen bjöds gick det inte att säga nej - inte ens då det var ett av sommarens värsta ösregn som väckt oss tidigt den morgonen. Nämnas bör även att sjön ligger inom cykelavstånd från sängen, varpå ett dopp i det blå (eller snarare den morgonen: det grå) ej var en nödvändighet för att kunna kalla sig genomblöt. Att det dock var varmare i sjön än i regnet och snålblåsten på land, gjorde än en gång doppet till en dröm! Sammanfattnings är detta något jag (inte varmt, men ändå) vill rekommendera, om så bara för att få hälla ur en ansenlig mängd vatten ur gummistövlarna - det mina vänner är ren njutning!

Överflödet materialiserade sig sedan i form av kantareller i skogen, och som en sann Mormor och/eller Farmor, lämnar jag inte skogen, trots ösregn, snålblåst, skoskav, myggbett och hemlängtan, förrän var enda svamp var plockad! Tur att jag fick hjälp av min underbara Johan - annars hade jag nog traskat runt i den delen av landet än idag.