Underbara Annadag i sann Annaanda!

Timslång promenad i sant ruskväder fick mig att lida litegrann och således må så himla bra! Att antingen tappa orienteringen för att vinden man har i ansiktet är full av stora så snöflingor att man inte kan hålla ögonen öppna eller för att den vita marken man ser inte går att skilja från den vita himlen är två vitt skilda, dock båda så härliga att man bara vill hålla kvar dem de där extra sekunderna! Tur att det var söndag och tid för sådant!